Maria

Fy fasen va man känner sig utlämnad när man som tjej ska glida upp i den där härliga stolen som finns på sjukhus och vårdcentraler.

Var på sjukhuset för att ta ytterligare prover igår, då jag har cellförändringar.

"Jätte kul!" tänkte jag då jag kände hur jag hade vart fisig i magen hela dagen.

"Jaja, man får väl ta och lägga av en rökare så luggen fladdrar på läkaren."

Men läkaren var helt utan hår. Jag tror dock han försökte blåsa bort luggen hela tiden, han hade lite släng av ticks.

Det måste ju ända vara nån någon gång som lagt av en riktig rökare.

 

Det tar ju sin lilla tid när man sitter i stolen. Och sammanlagt blev jag kvar 1 timme.

Det är lite skillnad mot för de där fem minutrarna det tar på Vårdcentralen det.

Men stora anledningen var ju för att läkaren råkade klippa i ett par kärl när proven skulle tas.

Det såg fan ut som en förlossningssal med allt blod.

Sen fick jag blodtrycksfall. Blev yr, kritvit, illamående och alldeles jävla kallsvettig.

Jag fick en egen liten säng i ett rum för att lägga mig. Där blev jag kvar i ungefär 20min.

Men hela kvällen gick jag som i en dvala sen. Det susade i öronen, jag var yr, mådde illa....

Ja, det var nog inte så jävla bra att man körde de där 47km hem själv efter provtagningen.

 

Men läkaren kunde inte så någon större fara i det hela.

Ändå blir man informerad om att det kan kommas att tas bort en del av livmoderväggen.

Jag svarade bara "Det får vi väl an se när proverna kommer, vi tar ställning till det då!"

För som han först sa, att det inte såg ut att vara nån större fara, så tror jag inte det kommer att behövas nåt större ingrepp.

 

Sådärja! Då har man blottat sig på bloggen tillräckligt för den här veckan.